Hopplös

 
Förra veckan var jag hem en sväng, och så underbart det var.. Att få träffa familjen, kissorna, hockeyfamiljen, att få hänga i Islandia och besöka Arken med fina vänner. Trots att jag hade 4 hela dagar hemma hann jag inte riktigt med allt jag ville. Jag önskar jag hade träffat Hia bland annat.. Men jag fick det viktigaste gjort, vilket var att besöka AMS och banken angående stöd och lån till min utbildning.
Sen i måndags eftermiddag har jag varit tillbaka i Göteborg, och det har nog varit de tuffaste dagarna hittills. Jag har inte alls mått bra. Måndag och tisdag var allra värst. Det tär på mig att inte få tag på ett jobb! Jag har ingen aning om hur länge jag kan leva här till innan pengarna tar slut och jag blir tvungen att flytta hem (i värsta fall). Jag kan inte fokusera helhjärtat på hockeyn heller när ingenting annat stämmer i mitt liv. Så mestadels känner jag mig dålig och ivägen. Just därför skriver jag just nu väldigt lite om just hockeyn, som många annars kanske är mest intresserade av. Det blir antagligen mer hockey snack när serien drar igång. Vi spelar första matchen 24/10.
Snart får jag liggsår också, av att spendera typ 17 timmar i sängen per dygn.. Jag har varit så nära flera gånger på att ge upp allt det här. Men det sista jag vill är också att komma hem, och framstå som ett misslyckande. Jag har inget annat val än att försöka stå ut och hoppas att jag mirakulöst får tag på ett jobb snart. Man tappar tron på sig själv väldigt mycket när alla ansökningar inte ger nåt resultat. 
Det är dessutom helt jävla omöjligt att få tag på en lägenhet. Jag pallar inte bo i det här rummet länge till. Det är absolut inget fel på min hyresvärd, hon är rätt underbar faktiskt men jag behöver ett eget hem att få pyssla med. 
 
Nu ska jag fortsätta följa det sista av MIFK B-lags match och sen antagligen bara vänta in A-lagets matchen och även Modo matchen ikväll. Hoppas modosoporna kan vinna för en gångs skull..
Med vänlig hälsning Bitter Fittan
 
 
Jag har köpt en bok iallafall, så nu går det åt lite mindre 3G på dagarna

Kommentarer
Postat av: Patricia

Kämpa på tessi! Dethär klarar du galant, sluta gräva ner dejsjälv, tänk på möjligheten du fått och att inte du har allt ännu är en del av vägen och det kommer :)
Försök hitta någon att umgås med, för sen behövs det inte mycket mer än det :)
Du söker för mycket vännen <3
lycka till nu!

Svar: Tack Patricia <3
Therese

2015-10-11 @ 10:38:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0